Kulturmiljöer
Bastun vid Närsen
Ladan vid Sigfridstorp
Stenmur vid Vakerskogen
SKOGSFINSKA KULTURMILJÖER I FINNMARKEN
På slutet av 1500 talet och första hälften av 1600 talet kom svedjebrukande skogsfinnar, främst från Savolax, Östra Finland, för att bosätta sig på det vi idag kallar Finnmarken.
Det var svåra tider i Finland och många lockades hit med löften om skattefrihet och obefolkade stora skogsområden.
För att erhålla skattefria år krävdes en viss mängd uppodlad mark och att nödvändiga byggnader var uppförda. De tre karateristiska byggnaderna var rökpörte eller rökstuga samt rian och bastun.
På sin färd mot Sverige medförde skogsfinnarna bl.a sina viktigaste redskap och framför allt kanske det allra viktigaste svedjerågen som förvarades i en skinnpung.
Vi ser idag när vi kartlägger deras bosättningar att vi ofta finner dom belägna på S / SV sidan uppe på bergen. Troligen valde dom dessa platser för att risken för frost var mindre och att där var tillgången på skog var stor.
Läs om skogsfinska bosättningar i Finnmarken,
Rönn, vårdträd vid Bertils
Lämningar vid Bertils
Nås Finnmark
Jordbärsfallet, Mansikka mäki
Naturvärden förknippade med våra gamla övergivna finnbosättningar i Vansbro kommun.
Genom den alltmer intensiva avverkningstakt som man seri Skogslandskapet i kommunen och inte minst i finnmarkerna hotas alltmer skogsmiljöerna runt finnbosättningarna. Ett hot föreligger även genom den igenväxning som sker av de öppna odlingsmarkerna som finns kvar runt husgrunderna. Dessa gamla inägor representerar en flerhundraårig kontinuitet av ängsvegetation fram till våra dagar.
Denna ängsvegetation tjänstgör som refugier för både många växter som redan till stora delar är försvunna i det hårt brukade jordbrukslandskapet som finns nere i älvdalarna. På dessa växter lever många insekter, främst fjärilar. Ett bra exempel på sådana arter är det mycket vackra guldfransmottet som jag upptäckte på sin sydligaste lokal i landet högst uppe på odlingsmarken i Sigfridstorp i
Nås Finnmark. Den har visat en mycket stark tillbakagång och den närmaste kända svenska lokalen ligger i Härjedalen. De ängsmarker som finns i Bertils och Jordbärsfallet skulle kunna hysa ytterligare en population av denna art. Arten finns i den nationella rödlistan (2010) i hotkategori VU (sårbar) Förmodligen finns flera sällsyna arter kvar i dessa gammaldags miljöer på grund av det ålderdomliga odlingssättet fram till våra dagar. Att förhindra igenväxningen av dessa marker är därför en mycket angelägen åtgärd.
En ganska artrik flora finns fortfarande bevarad med ett rikt inslag av bla. ärenpris,midsommarblomster, ögontröst, skogs- och ängskovall. Alla dessa värdväxter för olika dag- och nattf järilar. Det föreligger en stor risk att igenväxningar med lövsly och gran hotar dessa örter.
Bengt Ehnström, f.d. forskningsledare vid Artdatabanken, SLU Uppsala Läs hela dokumentet här....
Finnmarkens Hembygdsförening
/Kroktorp
Hembygdsgården är den enda i Sverige med
samtliga tre finska karaktärsbyggnader, pörte
bastu och ria.
Platsen började att göras iordning och
inhängnades år 1951.
Första byggnaden som kom till platsen var
pörtet (rökstugan) som tidigare stod
i Kroktorp, ”Simonslada”.
Rökpörtet
Rian och Soldattorpet
En finnmarksresa till södra delen av sjön Närsen
Sjön Närsen
Jättelärk vid Bångviken
Sjön Närsen
Jordkällare vid Bångstugan
Stenmur
Resan avslutades med en fikapaus och en fantastisk solnedgång vid Långmölsen.